DEL 5 

 

Om du missade del 4, eller vill läsa den igen, finns länken här.

---

-Mamma! ropade Erky. Vi har något fint till dig, grattis på födelsedagen!

Ut från en närliggande grotta kom ett lika fult troll, fast med håret uppsatt i en tofs.

-Åh, vad gott! Det är en riktigt fin present, sa hon.

-Mamma, kan inte du göra humana-gryta idag? Nu när vi har en människa, frågade Perky.

-Jo, vilken bra idé! Jag ska elda i brasan. Ni kan väl hålla ett öga på henne så länge?

-Självklart, svarade Erky.

Nu var min chans: Innan jag blev uppäten kunde jag nu rymma här ifrån. Jag skulle bara få Erky och Perky att bråka först.

-Lyssnar din bror någonsin på dig? frågade jag Perky.

-Han säger, att han vet allt, så han behöver inte lyssna på mig, svarade han.

-Så du får aldrig beröm eller uppmärksamhet?

Det tog ett tag innan han svarade:

-Nej... 

-Du borde kanske prata med din bror om det? Föreslog jag.

-Du har rätt. Jag måste nog ta ett snack med min bror. Erky! Kom hit!

-Vad är det? frågade Erky.

-Varför är det alltid du som bestämmer allting? Jag vill också få beröm av mamma några gånger ibland!

Erky himlade med ögonen, lika uttråkad som innan:

-För att jag är smartare än du. Alla vet att jag är det!

-Jag är minst lika smart som du! Från och med nu ska du behandla mig med mer rättvisa än tidigare!

Erky skrattade:

-Du? Lika smart som jag? Skulle inte tro det.

Nu blev Perky rosenrasande:

-Okej, du kanske är smartare än jag, men... men jag är bättre på att...

Perky tänkte efter:

...springa än du. Just det, jag springer fortare! sa han efter ett tag.

-Ha! Ska vi tävla? Den som först springer till trädet där borta vinner. 

Erky pekade på ett träd en bit bort.

-Okej, bli inte arg när du förlorar bara.

-Inbilla dig inte något, svarade Erky. 

Just när de skulle börja springa avbröt jag dem:

-Vänta! sa jag. Jag har något att säga till Erky. Kan du gå en bit bort, Perky?

-Vad vill du? sa Erky lite irriterat när Perky hade gått iväg.

-Drick en droppe av det här, då kommer du garanterat vinna. 

Jag visade den lila drycken.

-Och varför skulle jag lita på dig, sa han spydigt.

-Vad har du att förlora? sa jag. Det var min enda chans att få i honom drycken, så jag försökte övertala honom:

-Om du vill vara säker på att vinna, och visa att du är bättre än Perky, borde du ta mitt råd och dricka.

Efter några sekunders tvivel mumlade han ‘okej då’ och tog flaskan. Erky ville vara säker på att vinna, så han drack en droppe. Ingen skillnad märktes.

-Perky, kom tillbaka! ropade Erky.

-Nej vänta! sa jag. Jag har något att säga till Perky med, en annan sak. 

Erky såg misstänksam ut:

-Hur vet jag att du inte ger honom samma sak?

Jag visste inte riktigt hur jag skulle svara på den frågan, men sedan fick jag en idé: Jag bad Erky rota i min jackficka, där jag hade en ask med minttabletter. Jag sa till honom att jag skulle ge Perky en tablett, och att de skulle göra honom yr.

Även om Erky fortfarande såg misstänksam ut, trodde han mig och gick en bit bort. Jag ropade på Perky, och när jag såg att Erky inte kollade viskade jag till Perky:

Drick lite av det här, det hjälper dig att vinna. Du måste ju visa din bror, att du är snabbare än honom.

Han tjatade inte emot:

-Du har rätt, tack människan, sa han.

-Jag heter Frida, svarade jag.

-Okej, tack Frida, sa han och drack.

Sedan sprang de.

/Carzi